Dränering vid olika typer av husgrunder

Alla hus behöver skyddas mot fukt från mark och vatten, men det betyder inte att alla hus ska dräneras på samma sätt.

En källarvägg som ligger två meter under mark har andra förutsättningar än kanten på en betongplatta. En krypgrund kan samtidigt ha fuktproblem som beror både på vatten från marken och på fuktig uteluft – problem som inte automatiskt löses genom att lägga nya dräneringsrör.

Därför behöver man först förstå vilken typ av grund huset har och var fuktbelastningen kommer ifrån.

I den här guiden går vi igenom skillnaderna mellan:

• källargrund
• suterränghus
• platta på mark
• krypgrund
• äldre och ombyggda grundkonstruktioner

samt vad grundtypen innebär när dränering eller andra fuktåtgärder planeras.

Boverket skiljer också tydligt mellan olika grundkonstruktioner eftersom deras fuktrisker ser olika ut. Källare, betongplatta på mark och krypgrund påverkas alla av mark- och ytvatten, men konstruktionerna har dessutom egna specifika risker.

Varför spelar grundtypen roll vid dränering?

Dräneringens uppgift är i grunden att hantera vatten i marken så att det inte belastar byggnaden på ett skadligt sätt.

Men vilka delar av byggnaden som ligger mot marken varierar kraftigt.

På ett hus med källare kan en stor del av ytterväggen ligga under mark.

På ett hus med platta på mark finns ingen källarvägg under huset på samma sätt. Där är istället kantbalken, materialet under plattan, ytvatten runt byggnaden och anslutningen mellan vägg och grund viktiga delar.

I en krypgrund finns ett luftutrymme mellan marken och golvbjälklaget. Där kan vatteninträngning vara ett problem, men även fukt som avdunstar från marken och fuktig uteluft kan påverka konstruktionen.

Det innebär att frågan:

”Behöver huset dräneras?”

egentligen behöver följas av:

”Vilken grund har huset, varifrån kommer vattnet och vilken del av konstruktionen påverkas?”

Översikt – dränering vid olika husgrunder

Tabellen är en förenklad översikt. Två hus med samma grundtyp kan fortfarande kräva olika lösningar.

Källargrund – när väggarna ligger under mark

Vid en källargrund ligger en stor del av byggnadens ytterväggar under marknivå.

Källarväggarna är därför kontinuerligt omgivna av fuktig mark. Om det utvändiga fuktskyddet eller vattenavledningen inte fungerar tillräckligt bra kan fukt transporteras in i konstruktionen.

Boverket beskriver just källarväggar och andra konstruktioner under mark som särskilt utsatta för fukt från den omkringliggande marken.

Dräneringen runt en källare

Vid omdränering av ett källarhus behöver man bland annat bedöma:

• hur djupt källargolvet ligger
• grundmurens konstruktion
• grundsulans nivå
• befintlig dränering
• grundmurens utvändiga fuktskydd
• behov av utvändig isolering
• marknivåerna runt huset
• hur dräneringsvattnet kan ledas bort

Det är alltså mer än bara ett byte av själva röret.

Källargolvet är en separat fråga

Även om väggarna dräneras korrekt kan ett äldre källargolv fortfarande påverkas av fukt från marken under huset.

Det är viktigt att skilja de två problemen åt.

Läs vidare: Dränering av källare · Isolering och renovering av källargolv

Dränering av suterränghus

Ett suterränghus är byggt i en sluttning så att en del av våningen ligger under mark medan en annan del ligger mer eller mindre helt ovan mark.

Det betyder att vattenbelastningen kan skilja sig mycket mellan husets olika sidor.

På sidan mot högre mark kan en stor del av väggen ligga mot jord, medan väggen på den lägre sidan kan vara helt frilagd.

Boverket behandlar källare och suterränglösningar tillsammans i sin genomgång av fuktrisker för grundkonstruktioner under mark.

Vad är särskilt viktigt vid ett suterränghus?

Terrängen blir extra viktig.

Vatten kan röra sig:

• ned genom marken i sluttningen
• längs markytan mot huset
• mot de delar av huset som ligger längst in i sluttningen
• runt husets hörn
• mot lägre liggande delar av tomten

Därför behöver man se både husgrunden och hela vattenvägen på tomten.

Det kan exempelvis vara relevant att undersöka:

• vilken sida av huset som ligger mot högre mark
• hur stor del av väggen som ligger under mark
• markens lutning
• var regn- och smältvatten tar vägen
• eventuella stödmurar
• berg nära huset
• hur dräneringsvattnet kan ledas bort

Behöver hela suterränghuset dräneras på samma sätt?

Inte nödvändigtvis.

Förutsättningarna kan skilja sig mellan de delar av huset som ligger helt mot mark och de delar som ligger ovan mark.

Det är därför grundens faktiska geometri och terrängen runt byggnaden som behöver styra bedömningen.

Behöver hus med platta på mark dräneras?

Ja, även hus med platta på mark behöver ha en fungerande hantering av mark- och ytvatten.

Men konstruktionen skiljer sig tydligt från ett hus med källare.

En modern platta på mark byggs normalt med bland annat:

• betongplatta
• underliggande isolering
• dränerande och kapillärbrytande material
• fuktskydd mellan mark och konstruktion
• vattenavledning runt byggnaden

Boverkets principiella illustration av en platta på mark visar både underliggande isolering och dränering runt byggnaden.

Vad gör dräneringen runt en platta?

Dräneringen och markuppbyggnaden ska bidra till att vatten inte belastar plattans ytterkanter och byggnadens grundkonstruktion.

Även marklutningen är viktig.

Om regn- och ytvatten istället styrs in mot huset kan det fukta upp plattan eller konstruktionen vid ytterväggen.

Fukt under plattan är inte samma sak som dålig dränering runt huset

Det här är en viktig skillnad.

Fukt kan också transporteras från marken underifrån om golvkonstruktionen eller det underliggande fuktskyddet inte är tillräckligt.

Boverket beskriver detta som en separat risk för betongplattor.

Det betyder att ett fuktproblem i golvet inte automatiskt löses genom att gräva runt utsidan av huset.

Äldre platta på mark kan skilja sig mycket från en modern konstruktion

Alla betongplattor är inte uppbyggda på samma sätt.

Äldre hus kan exempelvis ha:

• mindre isolering
• ingen isolering
• andra kapillärbrytande material
• invändiga organiska golvkonstruktioner
• senare renoveringar ovanpå den ursprungliga plattan

Om fuktproblem finns inomhus behöver man därför förstå hur själva plattan är byggd, inte bara kontrollera dräneringsröret utanför huset.

Dränering och fuktproblem i krypgrund

En krypgrund fungerar på ett helt annat sätt än både en källare och en betongplatta.

Här finns ett kryputrymme mellan marken och husets golvbjälklag.

Det innebär att fuktproblemen kan komma från flera håll.

Boverket pekar bland annat ut:

• regn-, yt- och markvatten som kommer in i grunden
• fukt som avdunstar från marken
• fukt från utomhusluften
• fukttransport genom fundament och grundmurar

När är dränering relevant vid krypgrund?

Dränering kan vara relevant om vatten från marken eller ytan når själva grunden.

Exempelvis om:

• marken lutar mot huset
• vatten blir stående vid grundmuren
• befintlig dränering fungerar dåligt
• avvattningssystem är igensatta eller överbelastade
• mark- eller ytvatten tränger in i kryputrymmet

Boverket nämner just bristfällig dränering och mark som lutar mot huset som möjliga orsaker till inträngande vatten i krypgrunden.

När är dränering inte hela lösningen?

En uteluftsventilerad krypgrund kan ha hög luftfuktighet även om inget fritt vatten rinner in.

På våren och sommaren kan varm uteluft komma in i ett kallare kryputrymme, kylas ned och därmed ge högre relativ fuktighet.

Fukt kan dessutom avdunsta från marken under huset.

Att en krypgrund luktar eller har mikrobiell påväxt betyder därför inte automatiskt att huset behöver ny dränering.

Andra åtgärder kan behöva utredas beroende på orsaken.

Källare kontra krypgrund – viktig skillnad

Det är lätt att tänka: Fukt under huset = dräneringsproblem.

Men mekanismerna kan vara helt olika.

Det är därför fel att behandla alla fuktproblem i krypgrund som om de vore källarproblem.

Äldre hus kan ha en grund som inte passar perfekt i en kategori

Ett äldre hus behöver inte alltid vara ”ren” källargrund, krypgrund eller platta.

Huset kan ha:

• byggts till
• delvis grävts ut
• fått ny grund under en tillbyggnad
• fått källaren utökad
• fått gamla kryputrymmen igenbyggda
• olika grundnivåer
• garage med annan grundläggning än bostadsdelen

Det innebär att ett enda hus kan innehålla flera olika grundprinciper.

Exempel

En ursprunglig villa kan ha:

• källare under huvudbyggnaden
• platta på mark under ett senare garage
• krypgrund under en tillbyggnad

Då går det inte att beskriva hela byggnaden som en enda grundtyp när fukt och vatten ska utredas.

Äldre ritningar berättar inte alltid hela historien

Byggritningar och gamla handlingar är mycket värdefulla, men ett hus kan ha förändrats sedan de togs fram.

Det kan exempelvis ha gjorts:

• nya ledningsdragningar
• tillbyggnader
• ändrade marknivåer
• tidigare omdräneringar
• invändiga källarrenoveringar
• nya altaner och trappor
• stenläggningar och stödmurar

Det är därför den faktiska byggnaden idag som behöver bedömas.

Hur vet man vilken grund huset har?

I många fall är grundtypen ganska lätt att identifiera.

Källargrund
Du har ett våningsplan helt eller delvis under mark där man kan gå och vistas.

Suterränghus
Ett nedre våningsplan ligger delvis under mark eftersom huset står i en sluttning. På ena sidan kan rummen ligga i marknivå medan väggarna på motsatt sida ligger mot jord.

Krypgrund
Det finns ett kryputrymme mellan marken och golvbjälklaget, ofta åtkomligt via en lucka.

Platta på mark
Huset står direkt på en betongplatta utan källare eller kryputrymme under bostadsdelen.

Men äldre eller ombyggda fastigheter kan vara svårare att klassificera.

Då kan information finnas i:

• originalritningar
• bygglovshandlingar
• tidigare renoveringshandlingar
• foton
• säljarinformation
• tidigare entreprenadfakturor

Vid ett markarbete behöver uppgifterna ändå stämmas av mot verkligheten.

Vilka husgrunder har dräneringsrör?

Det går inte att säga att bara en viss grundtyp har dräneringsrör.

Dränering runt byggnaden förekommer i flera olika grundkonstruktioner.

Källare
Här är dräneringen ofta en tydlig och central del eftersom källarväggarna ligger mot marken.

Platta på mark
Dränering används runt byggnaden tillsammans med den övriga markuppbyggnaden för att hantera vatten nära grundkonstruktionen. Boverkets principiella platta-på-mark-konstruktion innehåller dränering runt byggnaden.

Krypgrund
Även runt krypgrunder kan dränering behövas för att hindra yt- och markvatten från att nå kryputrymmet.

Exakt hur ett befintligt hus är byggt kan dock inte fastställas enbart utifrån grundtypen eller byggåret.

Behöver alla hus dräneras om?

Nej.

Att alla byggnader behöver skyddas från skadlig fukt betyder inte att alla fastigheter behöver genomgå samma typ av omdränering.

Behovet beror bland annat på:

• grundtyp
• befintlig konstruktion
• markförhållanden
• husets nivå i terrängen
• vattenbelastning
• befintligt dräneringssystem
• symptom
• tidigare ombyggnader
• hur huset används

På ett källarhus kan en omdränering och utvändig isolering vara en stor och viktig åtgärd.

På ett hus med krypgrund kan det huvudsakliga problemet istället vara fuktig uteluft.

På en äldre platta kan problemet sitta under själva golvet.

Åtgärden behöver alltså följa orsaken – inte bara ordet ”fukt”.

Hur påverkar marken runt huset olika grundtyper?

Oavsett grundtyp är marken närmast huset viktig.

Vatten från nederbörd bör så långt som möjligt ledas bort från byggnaden istället för mot den.

Problem kan uppstå om:

• marken lutar mot huset
• hårdgjorda ytor leder vatten mot fasaden
• stuprör släpper vatten nära grunden
• stödmurar förändrar vattenvägar
• tomten ligger lägre än omgivningen
• vatten rinner mot huset från en sluttning

För en krypgrund kan det ge fritt vatten inne i grunden.

För en betongplatta kan ytvatten belasta plattans ytterkanter.

För en källare kan vattenbelastningen på väggarna öka.

Det är alltså samma vatten – men konsekvensen beror på konstruktionen.

Så bör grundtypen bedömas före ett dräneringsarbete

Innan en åtgärd bestäms är det värdefullt att samla information om hela byggnaden.

1. Identifiera grundkonstruktionen

Finns källare, platta, kryputrymme eller flera grundtyper?

2. Kontrollera nivåerna

Hur ligger golv, markyta, grundmur, grundsula och befintlig dränering i förhållande till varandra?

3. Undersök omgivningen

• Hur lutar marken?
• Varifrån kommer vattnet?
• Vart kan det ledas?

4. Identifiera symptomen

Var finns problemen? Sitter de i väggar, golv, kryputrymmen, hörn eller en viss sida av huset?

5. Kontrollera historiken

Kontrollera när:

• Byggdes huset?
• Byggdes det till?
• Dränerades det senast?
• Renoverades grunden eller golvet?

Ju tydligare bilden är, desto lättare är det att välja rätt åtgärd.

Vilken dräneringslösning passar vilken grund?

Det går inte att välja lösning enbart utifrån grundtyp.

Men grundtypen är en av de första sakerna som behöver identifieras.

Tänk därför inte:

Källare = lösning A
Platta = lösning B
Krypgrund = lösning C

utan snarare:

Det är framför allt viktigt vid äldre hus där konstruktionen kan ha förändrats flera gånger.

Vanliga frågor om dränering och husgrunder

Dräneras alla hus på samma sätt?

Nej. Grundtyp, konstruktion, markförhållanden och hur vatten rör sig runt huset påverkar hur dräneringen behöver utformas.

Vilken grund är mest beroende av dränering?

Källargrunder har en stor del av konstruktionen under mark och är därför tydligt beroende av fungerande hantering av markvatten. Även andra grundtyper behöver dock skyddas mot mark- och ytvatten.

Behöver platta på mark dräneras?

Platta på mark utformas normalt tillsammans med dränerande och kapillärbrytande material och vattenavledning runt byggnaden. Problem under själva plattan kan dock kräva andra åtgärder än enbart ny utvändig dränering.

Hjälper dränering mot fukt i krypgrund?

Det kan hjälpa om problemet orsakas av mark- eller ytvatten som når grunden. En krypgrund kan samtidigt bli fuktig genom avdunstning från mark och fuktig uteluft, vilket innebär att dränering inte alltid är hela lösningen.

Vad är skillnaden mellan källargrund och suterränggrund?

En källare ligger helt eller till stor del under mark runt huset. I ett suterränghus står byggnaden i en sluttning så att ett nedre våningsplan kan ligga under mark på ena sidan men vara helt eller delvis frilagt på den andra.

Kan olika delar av samma hus ha olika grund?

Ja. Tillbyggnader och ombyggnader kan innebära att ett hus har flera grundkonstruktioner.

Hur vet jag hur min husgrund är byggd?

Ritningar och bygglovshandlingar är bra underlag. Vid äldre eller ombyggda hus kan konstruktionen dessutom behöva kontrolleras på plats eftersom huset kan ha förändrats sedan originalhandlingarna togs fram.

Behöver gamla hus alltid dräneras om?

Nej. Behovet bör bedömas utifrån befintlig konstruktion, dräneringens funktion, markförhållanden och eventuella symptom – inte enbart husets ålder.

Läs vidare:

• Dränering av husgrund
• Dränering av källare
• Fukt i källare
• Isolering och renovering av källargolv
• Dränering och dagvatten