Dränering och dagvatten – vart tar vattnet vägen?

En fungerande dränering handlar inte bara om att lägga ett rör runt huset. Vattnet som samlas upp måste också ha någonstans att ta vägen.

Det är här begrepp som dräneringsvatten, dagvatten, självfall, dräneringsbrunn och pumpbrunn kommer in.

Dräneringsvatten och dagvatten är dessutom inte riktigt samma sak. Dagvatten är i grunden regn- och smältvatten som rinner av från exempelvis tak, mark och hårdgjorda ytor, medan dränvatten är vatten som avleds genom dränering av marken, exempelvis runt en husgrund.

På många fastigheter möts systemen någonstans på vägen, men exakt hur vattnet får och bör avledas beror på fastigheten, det lokala VA-systemet och vilka regler som gäller där huset ligger.

I den här guiden går vi igenom:

• Skillnaden mellan dagvatten och dräneringsvatten
• Vart vattnet från husgrunden tar vägen
• När självfall fungerar
• När pumpbrunn kan behövas
• Vad som händer vid kraftigt regn
• Varför stuprör och dräneringsrör inte fyller samma funktion
• Vad som behöver kontrolleras inför en ny dränering

Vad är skillnaden mellan dagvatten och dräneringsvatten?

Orden används ibland lite slarvigt, men de beskriver olika vattenflöden.

Dagvatten

Dagvatten är regn- och smältvatten som tillfälligt rinner på markytan eller från exempelvis:

• Hustak
• Uppfarter
• Terrasser
• Parkeringsytor
• Gångar
• Andra hårdgjorda ytor

I tätbebyggda områden rinner vattnet ofta snabbare eftersom asfalt, tak och stenläggningar inte kan ta upp vatten på samma sätt som naturlig mark.

Dräneringsvatten

Dräneringsvatten, eller dränvatten, är vatten som samlas upp när mark runt exempelvis en husgrund dräneras.

Det kan handla om:

• Vatten som rör sig genom marken efter nederbörd
• Sjunkvatten
• Grundvatten som påverkar konstruktionen
• Annat markvatten som fångas upp av dräneringen

Svenskt Vatten definierar dränering som avvattning av mark genom avledning av mark- och grundvatten, och vattnet som avleds kallas dränvatten.

Enkelt uttryckt

Men i praktiken behöver båda typerna av vatten ofta hanteras inom samma fastighet.

Varför spelar skillnaden någon roll?

Skillnaden är viktig eftersom systemen har olika uppgifter.

Dräneringen runt husgrunden ska minska vattenbelastningen på grunden.

Dagvattenhanteringen ska istället ta hand om nederbörd från exempelvis tak, uppfarter och andra ytor.

Om stora mängder takvatten leds direkt mot marken intill huset kan det öka belastningen på området där dräneringen arbetar.

Och om dräneringsvattnet saknar en fungerande väg vidare hjälper det inte särskilt mycket att själva dräneringsrören runt huset är nya.

Hela vattenvägen behöver alltså fungera.

Vart tar dräneringsvattnet vägen?

När vatten når dräneringsledningen runt huset transporteras det vidare från husgrunden.

Vad som händer därefter kan skilja sig mellan fastigheter.

Dräneringsvattnet kan beroende på lokala förutsättningar exempelvis ledas:

• Till en dagvattenledning
• Till en dränerings- eller samlingsbrunn
• Vidare med självfall
• Via pumpbrunn
• Till en annan godkänd lösning för omhändertagande av vatten

Svenskt Vatten beskriver att dräneringsvatten från mark runt husgrunder ofta avleds till dagvattensystemet, men exakt anslutning och tillåten lösning bestäms lokalt.

Det är därför viktigt att kontrollera VA-huvudmannens regler för den aktuella fastigheten.

I Stockholm och Huddinge anger exempelvis Stockholm Vatten och Avfall att dränvatten inte får ledas till spillvattenledningen.

Vad är en dräneringsbrunn?

En dräneringsbrunn kan fungera som en del av systemet där dräneringsvatten samlas eller passerar innan det leds vidare.

Brunnen kan bland annat göra det möjligt att:

• Samla vatten från flera ledningar
• Kontrollera systemet
• Skapa en övergång mellan olika ledningsnivåer
• Placera en pump när vattnet inte kan rinna vidare med självfall

Vilken typ av brunn som behövs beror på hur systemet är uppbyggt.

Det är därför bättre att se brunnen som en komponent i vattenvägen än som en standardlösning som alla fastigheter behöver på samma sätt.

Vad innebär självfall?

Självfall innebär att vattnet kan rinna genom ledningen med hjälp av gravitationen.

För att det ska fungera behöver det finnas en tillräcklig nivåskillnad mellan där vattnet samlas upp och den punkt dit det ska ledas.

Om utloppet ligger tillräckligt lågt kan dräneringsvattnet alltså rinna vidare utan pump.

Stockholm Vatten och Avfall definierar en självfallsledning som en ledning där vattnet rinner av sig självt med hjälp av gravitationen.

Det innebär dock inte att man bara behöver kontrollera att röret ”lutar lite”.

Hela systemet måste fungera från:

Om någon del ligger för högt eller saknar kapacitet kan problemen uppstå längre bak i systemet.

När behövs en pumpbrunn?

I vissa fastigheter ligger dräneringen så lågt att vattnet inte kan ledas vidare med självfall.

Det kan exempelvis vara fallet när:

• Källaren ligger djupt
• Anslutningspunkten ligger högre än dräneringen
• Tomtens höjdförhållanden gör självfall omöjligt
• Det finns risk för bakvatten från dagvattensystemet

Då kan dräneringsvattnet istället samlas i en pumpbrunn.

En pump lyfter vattnet till en högre nivå, varefter det kan ledas vidare.

Stockholm Vatten och Avfall beskriver pumpning av dräneringsvatten som ett sätt att minska risken att dagvatten tränger bakåt in i dräneringssystemet. En sådan anläggning kräver dock tillsyn och underhåll, och pumpen bör enligt deras vägledning ha larm vid driftstörningar.

Vad händer om dräneringsvattnet inte kan ledas bort?

Dräneringssystemet har begränsad nytta om vattnet samlas upp vid huset men inte kan transporteras vidare.

Problem kan exempelvis uppstå om:

• Ledningen är igensatt
• Utloppet ligger för högt
• En brunn inte fungerar
• Pumpen har stannat
• Dagvattensystemet blir överbelastat
• Vatten kan tryckas tillbaka mot huset
• Anslutningen är felaktig

Resultatet kan bli att vattennivån stiger runt husgrunden trots att det finns dräneringsrör.

Därför bör man vid en omdränering inte bara fråga:

”Behöver vi lägga nya dräneringsrör?” utan även ”vart ska vattnet ta vägen när det väl är uppsamlat?”

Stuprör och dränering är inte samma system

Takvatten och dräneringsvatten blandas lätt ihop eftersom båda behöver ledas bort från huset.

Men funktionerna är olika.

Stuprören
Stuprören tar emot stora mängder regnvatten från taket under relativt kort tid.

Dräneringen
Dräneringsledningen arbetar nere i marken med vatten som belastar husgrunden.

Det är därför inte lämpligt att se dräneringsröret som ett vanligt utlopp för allt vatten från taket.

Hur stuprör ska anslutas eller hur takvattnet ska hanteras behöver anpassas efter fastighetens dagvattenlösning och lokala VA-regler.

Varför kan stuprören skapa problem vid husgrunden?

Ett hustak samlar upp en stor mängd vatten.

Om stupröret avslutas precis intill fasaden eller om vatten leds tillbaka mot huset kan marken nära grunden belastas hårt vid regn.

Det är särskilt problematiskt om:

• Marken lutar mot huset
• Jordmaterialet tar upp vatten långsamt
• Stora takytor leds till samma plats
• Dräneringen är gammal
• Marken redan är vattenmättad

Därför bör takvattnets väg bort från byggnaden ses över tillsammans med marklutningen runt huset.

Marklutningen runt huset är en del av vattenhanteringen

Det räcker inte alltid att arbeta nere i marken.

Vatten som faller på markytan bör så långt det går styras bort från huset, inte mot husgrunden.

Om marken lutar in mot fasaden kan vatten från regn och snösmältning koncentreras vid grundmuren.

Även sådant som byggts efter huset kan förändra vattenflödena:

• Stenläggningar
• Altaner
• Uppfarter
• Stödmurar
• Rabatter
• Tillbyggnader

En tomt kan alltså ha fått en helt annan vattenavrinning än den hade när huset byggdes.

Vad händer vid kraftigt regn?

Ett dränerings- och dagvattensystem har begränsad kapacitet.

När mycket regn faller på kort tid kan stora mängder vatten behöva hanteras samtidigt.

Hårdgjorda ytor som tak, asfalt eller plattor gör dessutom att vattnet rinner av snabbare än från naturlig mark. Svenskt Vatten beskriver skyfall som regn som kan överskrida dagvattensystemens kapacitet och orsaka översvämningar.

Vid kraftigt regn kan därför flera saker ske samtidigt:

• Stora mängder takvatten produceras
• Marken blir vattenmättad
• Dräneringen får mer vatten
• Dagvattensystemet belastas hårt
• Lågt belägna delar av fastigheten kan få svårt att bli av med vattnet

Det är därför en dräneringslösning behöver bedömas tillsammans med höjder, vattenvägar och omgivande dagvattenhantering.

Kan dagvatten tränga tillbaka mot huset?

Ja, i vissa system kan höga vattennivåer längre ned i nätet påverka fastighetens ledningar.

Om dräneringen är direkt ansluten till ett dagvattensystem som står under tryck eller fylls vid kraftigt regn kan vatten riskera att dämma bakåt.

Det är en av anledningarna till att pumpning ibland används för lågt liggande dräneringssystem.

Exakt risk och lämpligt skydd beror dock på hur den aktuella fastigheten och det lokala VA-systemet är uppbyggda.

Äldre hus kan ha andra lösningar än man förväntar sig

Vid äldre fastigheter är det inte alltid självklart hur vattenhanteringen är uppbyggd.

Systemet kan ha:

• Byggts om flera gånger
• Gamla ledningar som inte längre används
• Kombinerade lösningar från en annan tid
• Dräneringsvatten anslutet på ett sätt som inte skulle väljas idag
• Brunnar vars funktion är oklar
• Senare tillbyggnader anslutna till det gamla systemet

Äldre tätorter kan dessutom ha kombinerade avloppssystem där spill-, dag- och dränvatten historiskt har avletts i samma ledningssystem. Nyare separerade system skiljer normalt på flödena.

Därför är det inte klokt att utgå från att ett äldre hus är kopplat på ett visst sätt bara för att grannens fastighet ser likadan ut.

Får dräneringsvatten anslutas till dagvattenledningen?

Ofta avleds dräneringsvatten till dagvattensystem, men det går inte att ge ett enda svar som gäller alla fastigheter och kommuner. Svenskt Vatten anger att dräneringsvatten från husgrunder oftast avleds till dagvattenledning. Hur anslutning får ske i ett visst område regleras däremot av den aktuella VA-huvudmannen och kommunens VA-bestämmelser.

Inför en ny dränering behöver man ta reda på:

• Vilken typ av VA-system som finns
• Var fastighetens förbindelsepunkt finns
• Vilka befintliga ledningar som finns på tomten
• Hur dränvatten får anslutas
• Om lokalt omhändertagande är möjligt
• Om pumpning krävs

Vad är lokalt omhändertagande av dagvatten?

Lokalt omhändertagande av dagvatten brukar förkortas LOD.

Grundidén är att så mycket regnvatten som möjligt fördröjs, infiltreras eller tas om hand där det faller istället för att snabbt skickas vidare till ledningsnätet.

Det kan exempelvis ske genom:

• Genomsläppliga grönytor
• Regnbäddar
• Diken
• Magasin
• Genomsläpplig markbeläggning
• Regntunnor
• Andra lokala lösningar

Stockholm Vatten och Avfall lyfter bland annat infiltration och fördröjning på den egna fastigheten som sätt att minska belastningen på ledningsnätet, särskilt vid kraftigt regn.

Det är dock viktigt att skilja mellan dagvatten från exempelvis tak och hårdgjorda ytor och dräneringsvatten från husgrundens dräneringssystem. Stockholm Vatten och Avfall definierar dessa som olika typer av vatten och behandlar också hanteringen av dräneringsvatten separat.

Vad behöver kontrolleras inför en ny dränering?

När en ny dränering planeras bör man inte bara undersöka husgrunden.

En fullständig bild behöver även innehålla vart vattnet ska ta vägen.

Det är bland annat relevant att undersöka:

Husets nivåer

• Källargolv
• Grundsula
• Befintlig dränering

Tomtens nivåer

• Vilken väg vatten naturligt rinner
• Om självfall är möjligt
• Lågpunkter på tomten

Befintliga ledningar

• Dagvatten
• Dränering
• Spillvatten
• Brunnar
• Äldre eller okända ledningar

Tak- och ytvatten

• Stuprör
• Uppfart
• Stenläggningar
• Marklutning
• Vattenansamlingar

Anslutningsmöjlighet

• Lokal VA-huvudman
• Dagvattenanslutning
• Förbindelsepunkt
• Eventuellt behov av pump

Vanliga problem med dag- och dräneringsvatten

Några exempel på problem som kan behöva undersökas är:

Vattnet saknar fungerande utlopp
Dräneringsledningen finns, men vattenvägen vidare fungerar inte.

Fel nivå på anslutningen
Dräneringsledningen ligger för lågt för att vatten ska kunna rinna vidare med självfall.

Pumpen fungerar inte
Vid pumpad dränering kan ett pumpfel innebära att brunnen fylls.

Dagvatten belastar området runt huset
Stuprör eller marklutning leder stora vattenmängder mot husgrunden.

Gamla ledningar är felkopplade
Äldre fastigheter kan ha system som byggts om eller anslutits på sätt som behöver utredas.

Systemet klarar normal nederbörd men inte extrema regn
Ett problem som bara uppträder vid kraftigt regn kan ge viktig information om systemets kapacitet och hur vattnet rör sig på tomten.

Vanliga frågor om dränering och dagvatten

Vad är skillnaden mellan dagvatten och dräneringsvatten?

Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner från exempelvis tak och markytor. Dräneringsvatten är vatten som avleds genom markdränering, exempelvis runt en husgrund.

Vart leds dräneringsvattnet?

Det beror på fastigheten och det lokala VA-systemet. Dräneringsvatten avleds ofta mot dagvattensystem, men anslutningen behöver följa den lokala VA-huvudmannens regler.

Får dräneringsvatten ledas till avloppet?

Det ska skiljas på spillvatten och dagvatten. I Stockholm och Huddinge får dränvatten inte ledas till spillvattenledningen. Kontrollera alltid vad som gäller hos VA-huvudmannen där fastigheten ligger.

När behövs pumpbrunn?

En pumpbrunn kan behövas när dräneringsvattnet ligger för lågt för att kunna avledas vidare med självfall eller när systemet behöver skyddas mot bakvatten från dagvattennätet.

Vad händer om pumpen stannar?

Vatten kan då samlas i brunnen istället för att pumpas vidare. Därför kräver pumpanläggningar tillsyn, och larm kan användas för att upptäcka driftstörningar.

Kan stuprör kopplas direkt till dräneringen?

Takvatten och dräneringsvatten har olika funktion och bör inte behandlas som samma system. Hur stuprören ska anslutas beror på fastighetens dagvattenlösning och lokala regler.

Kan kraftigt regn påverka dräneringen?

Ja. Vid kraftigt regn ökar både ytavrinningen och vattenbelastningen i marken samtidigt som dagvattensystem kan belastas hårt.

Ska marken luta bort från huset?

Marknivåerna bör planeras så att ytvatten så långt som möjligt leds bort från husgrunden istället för mot den.

Läs även:

• Dränering av husgrund
• Dränering av källare
• Omdränering
• Vad kostar dränering?